Meny
Skälby gård
Värdering
Dagens villasamhälle Skälby är uppbyggt på Skälby gårds gamla ägor. Gravfälten, de bevarade gårdsbyggnaderna och arbetarbostäderna är därför en viktig del av samhällets historia.
Beskrivning
Namnet Skälby finns skriftligt belagt första gången 1347 men det är oklart om det är Skälby i Järfälla eller Sollentuna som avses. Det är därför först från 1500-talets jordeböcker som vi har säkra skriftliga belägg för Skälby i Järfälla. Såväl namnformen som fyra jämåldersgravfält i Skälby gårds närhet talar emellertid ett tydligt språk om att gården var bebyggd redan under förhistorisk tid.
Det största gravfältet har 49 synliga gravanläggningar och ligger i parkmarken alldeles intill de kvarvarande gårdsbyggnaderna. Längre upp i grönområdet, väster om Björkebyskolan, ligger med åtta synliga anläggningar ytterligare ett av Skälbys fyra gravfält.
På 1500-talet var Skälby en by med två gårdar. Genom köp och förläningar kom de båda gårdarna i amiral Johan Clercks ägo. Clerck bebyggde gården och fick säterifrihet för den.
Clercks arvingar sålde 1667 gården till Brita Cruus. Hon lade Skälby under Jakobsberg som hon ägde sedan tidigare. Tydligen drogs inte säterirättigheterna in trots att gården 1680 beskrevs som förfallen.
Under 1700-talet gjordes en hel del förbättringsarbeten på herrgården av ägarna landshövding Carl Gustaf Bielke och därefter av hans dotter Eva Bielke. Från 1759, då Eva Bielke även köpt Görväln, kom Skälby att brukas under denna gård. Efter en rad arv och byten skildes Skälby slutligen från Görväln 1855. Liksom för så många andra gårdar i stockholmstrakten växlade ägarna ofta under 1800-talets slut och 1900-talets början. Några av de sista privata ägarna började stycka av tomter. 1921 köptes större delen av Skälbys ägor av AB Hem på landet som därefter lät stycka marken för villabebyggelse och trädgårdsmästerier.
Kring en gårdsplan ovanför Skälbyskolan ligger de två kvarvarande mangårdsbyggnaderna. Flygeln, som tidigare var huvudbyggnad, genomgick 1755 en större ombyggnad under ledning av slottsbyggmästare Georg Fröman. Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes i början av 1800-talet, men inreddes betydligt senare.
Omedelbart sydost om huvudbyggnaden och flygeln ligger en arbetarbostad som kallas för Grytan. Huset är timrat och har en ovanlig planlösning med eldstäder i tre ytterhörn. På det gravfält som ligger på höjden nordväst om gården stod en kvarn till 1939. I backen nedanför gravfältet finns den timrade mjölnarbostaden kvar.
Text hämtad från:
Stockholms läns museums hemsida.
Källa: Källman, Rolf & Nygren, Ann-Sofie 1991, Järfälla kulturhistoriska miljöer